Jag tävlingsmänniska?

Häromdagen träffade jag min överman, eller tant om jag ska vara korrekt.

Jag har tidigare berättat om min 2 km prommis längs Karlbergskanalen som jag tar vissa mornar.
Nu har det otänkbar hänt. Jag blev omkörd av en tant. I uppförsbacken dessutom!!!

Förtydligande: Tanten, iklädd vanliga skor och tantryggsäck (en sån där i skin ni vet, som en handväska fast dom har den på ryggen för att det är mer ergonomiskt) promenerar om mig i första uppförsbacken! 

Om det var ok? Nej, skulle inte tro det! Ingen tant går förbi mig! Punkt!

Jag speedade så klart på stegen och tänker att jag lätt tar henne i kommande nerförsbacke, men icke! Tar in på tanten men kommer inte om! Frustrerad som.... bara den... tar jag av mig vantar och mössa, för nu börjar jag bli riktigt varm, och gör ett nytt försök att ta mig förbi. Men icke, det gåååår inte. 

Men plötsligt, när vi båda ska passera en väg får jag min chans. Tanten går mot övergångsstället. Jag sneddar övergatan precis innan, och är påväg att bli påkörd. Men vad gör väl det, jag är om!!! Nu gäller det att hålla ut upp för sista trappen och de sista 100 metrarna fram till jobbet, tillika mållinjen. Satan i gatan vad jag gick!!

Om jag klarade det. Ha! Klart jag gjorde!

Foto: Colourbox

Blev dock sen till första mötet då jag var tvungen att snabb duscha när jag kom till jobbet. Men det var det värt!

PETRA VS TANTEN 1-0